Bortskämdhet
 
 
Jag ser mycket upp till människor som har kommit långt i sin karriär, och blir oerhört inspirerad. Men jag blir bara imponerad av när människor kämpat sig fram från botten, och när de själva är anledningen till varför de lyckats. En människa som däremot har kommit långt, men fått glida in på en räkmacka och endast fått vad de pekar på intresserar mig inte alls. För varför ska en människa som inte ens kämpat eller tagit eget ansvar över sin framgång vara värd det? 
 
Här tror jag att föräldrar har en stor del. Det är verkligen föräldrars ansvar att se till att sitt barn kan ta hand om sig själv och kan ta eget ansvar. Jag kan bli så sjukt provocerad av när jag ser hur föräldrar inte låter sina barn växa upp och behandlar dom som om de slutade växa vid 3 års ålder, och här jag jag verkligen relatera till personliga erfarenheter. 
 
Föräldrar, you need to step up. Ansvara för era barn, så de kan få en karriär att kunna vara stolta över och göra andra imponerade. Och vi ungdomar, vi måste ta tag i vår framtid och följa vårda drömmar så vi själva kan känna stolthet över att ha åstadkommit våra mål. Glid inte in på någon annans bekostnad, utan do it by yourself. Make yourself proud. 
 
Kram!
 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress